Usch, hatar att vakna så pass sent som nu.. men på ett sätt är det väl bra med. Sover man kan man inte äta, right?

    Lyckades iaf tillslut somna inatt. Fick sms av "honom", så nu är jag ännu mer förvirrad. Vad vill han egentligen?

Har druckigt en kopp kaffe nu.. har den dåliga vanan att ta en kopp när jag är rastlös och riskerar att äta något. Men jag borde verkligen byta ut det mot te istället, men jag har aldrig direkt varit nån stor te drickare. Men vilket te är bäst? Förslag mottages gärna :)

    Sen är det egentligen inte själva smaken på kaffet jag är ute efter, utan det är ju den varma drycken som hjälper. Så tips om du är hungrig, drick någonting varmt :)

Nu ska jag ta och tappa upp ett bad! Med massa badskum och skrubba skrubba! :)

Trevlig dag gott folk! 

Jag vet egentligen inte riktigt vad jag ska skriva just nu.. känner mig bara ångestfylld och misslyckad. Usch.

Åt två ägg ikväll också. Kunde jag inte bara kokat ett om jag nu var så tvungen att ha? Nejdå, här vill vi leva feta resten av livet så vi tar och kokar en hel jävla hönsgård. Fy, och spy kan/vill jag inte heller. Aldrig riktigt varit min grej, tack och lov(?). Så jag sitter här med ångest istället.

    Synd att ångesten inte kan äta upp lite av fettet också. Istället för att äta upp mitt samvete och mig själv. Dumma ångest.

När jag ändå är igång och gnäller, varför faller man för dom man inte kan få? Suck.. inte lätt när man är fet och äcklig. Jag förstår honom nästan.

Finns det ens något bra att säga ikväll? Ska nog göra ett försök att sova. Då slipper man åtminstonde verkligheten.. för några timmar.

    Godnatt. 

Jo, det kan man väl kalla det. Ny blogg alltså. Känner bara att jag har så mycket jag måste få ur mig, som jag inte kan dela med mig av till min omgivning och dom som läser min "officiella" blogg.

    Kan börja med att säga att jag tar inte ansvar för vem som läser denna blogg och vad det har för konsekvenser. Jag skriver om mitt liv och mina tankar, och söker inte uppmärksamhet, utan behöver det här för att skriva av mig och få ur mig en del av den ångest som jag släpar på dagligen.

Vem är jag då? Som sagt så vill jag inte gå ut offentligt med exakt vem jag är, jag vill kunna skriva om allt som försigår i mitt huvud utan att det finns en risk att någon jag känner läser det.

    Men jag är en 18 årig tjej som är bosatt i norrland, går andra året på gymnasiet och är väl vad dom flesta skulle kalla "normal". Det dom inte vet är min besatthet av perfektion. Jag är besatt av att alltid vara perfekt, i den mån det går. Jag är besatt av att nå drömvikten, bli smal, snygg och älskad. Story of my life.

Jag har läst en hel del ana-bloggar, som jag antar att man vill kategorisera denna ibland, och kände min inspirerad att börja blogga om det själv. Men som sagt, jag skriver inte för någon annan, och jag söker inte uppmärksamhet, men det hjälper att skriva om det, och man håller sig dessutom sysselsatt = inte äter.

    Kom gärna med åsikter och frågor, men ha i tanke att jag tar inte åt mig. Detta är mitt liv, jag har valt detta själv, och nu väljer jag att dela med mig av det. Upp till var och en att välja om man vill läsa eller inte, jag tar inte det ansvaret.

Välkommen till min blogg!